Spritakademien belönar Jon Hillgren, Hernö Gin och Buustamons Fjällgård

GULDNUBBEN

Spritakademiens utmärkelse ”GULDNUBBEN” tilldelas i år Jon Hillgren. Den korta motiveringen lyder:

”För synnerligen välsmakande och ginspirerande entreprenörskap”.

Spritakademiens preses Steffo Törnquist säger
- Jon är en viktig förebild på många plan. Han är sammansatt av lika delar njutning och entreprenörskap, han är välutbildad, strategisk, driven, men också passionerad och noggrann. I den extremt svårmanövrerade värld som är spritens har han hittills gjort alla rätt.

Jon Hillgren är skapare av Hernö Gin, Sveriges första gin-fokuserade destilleri, som på häpnadsväckande kort tid blivit ett av världens mest prisbelönta spritmärken.

Efter gymnasiet for Jon till London, jobbade på bar och noterade en smula storögt att gin inte bara är gin, att här finns utrymme för olika kvalitet, smak och karaktär.

Han blev inte bara intresserad, han blev såld, han läste på, lärde sig, besökte destillerier, utbildade sig i destillationskonsten, men tog också en Pol Mag statsvetenskap.

Efter några vändor på ambassad och Exportråd beslöt han sig för att satsa helhjärtat på gin. Familjen köpte gård i Dala, utanför Härnösand, drog igång, de första dropparna såldes 1 december 2012 i några lokala Systembolag, därefter är Hernö Gins saga en världssuccé.
- Få svenskar har gjort så mycket gott för spriten som Jon Hillgren. Hernö Gin är innovativ dryckeskonst i världsklass, säger Steffo Törnquist.

Jon är redan invald i The Gin Hall of Fame, hans sprit och entreprenörskap är redan mångfalt prisbelönt, men nu kröner han sin gärning med den finaste utmärkelsen av alla, Spritakademiens GULDNUBBEN.

ÅRETS SPRITKROG

Spritakademiens utmärkelse ”Årets Spritkrog” tilldelas i år Buustamons Fjällgård. Den korta motiveringen lyder:

”För den goda saken att i egen källare bränna snaps med den goda smaken.”

Spritakademiens preses Steffo Törnquist säger:

- På Buustamon är spriten en naturlig del av njutningen. Man plockar bär, örter och trädskott på fjället, man smaksätter den egna snapsen, blandar drinkar på den egna spriten, smaksätter såser…

”Buusta” är åldrad jämtska för ”vindskydd”, och ”mo” sa man om torra platser på myrarna. Buustamon var således en pärla även för dem som vallade kor här för hundratals år sen.

När VM i alpin skidåkning skulle hållas i Åre 1954 flyttade man upp den timrade gamla 1800-talskåken till pärlan vid trädgränsen, men eftersom utvecklingen varit explosionsartad i Åre har krogen idag hamnat mitt i pisten, halvvägs upp till Åreskutan.

Det finns således ingen väg upp till krogen, man åker bandvagn.

- Det är inte alldeles enkelt att ta sig till Buustamon, men det är ännu svårare att ta sig därifrån. Man vill nämligen inte därifrån. Man vill stanna framför öppna elden, man vill vara kvar i den familjära atmosfären och man vill provsmaka granskotten och älgörten ännu en gång, säger Steffo Törnquist.

När det svenska tillverkningsmonopolet försvann var Buustamon omedelbart intresserat av att bränna eget. Krogen fick kämpa hårt mot byråkrati och byråkrater, ett pionjärarbete många efterföljare har haft glädje av, och till slut fick man sitt tillstånd.

- För detta är njutnings-Sverige tacksamt.